– hur ska man göra?
leading the web to its full potential.
wai, web accebillity initiativ är utformat av the world wide web consortium (w3c). det syftar till att göra webbplatser tillgängliga för alla användare, oavsett teknisk plattform och användarens skiftande förutsättningar. w3c är ett internationellt samarbete mellan industri, handikapporganisationer, forskningscentra och statliga myndigheter.
http://www.w3.org/wai mer om w3c
riktlinjer för utformning av innehåll på webben, version 1.0 w3c recommendation 5 maj 1999 detta är en svensk översättning av w3c:s web content accessibility guidelines 1.0. som kan innehålla mindre översättningsfel.
http://www.sics.se/w3c/wai-webcontent.htm#gl-provide-equivalents
den normerande engelska texten finns på:
http://www.w3.org/tr/wai-webcontent/
webbsidor som vi vill ha dem – hjälpmedelsinstitutets tips och rekommendationer om hur du gör webbsidor tillgängliga för personer med funktionshinder.
”med kunskap och vilja kan de flesta webbsidor göras användbara och enklare. webbsidor bör från början utformas så att de passar så många som möjligt – men användaren ska också kunna välja att göra om gränssnittet efter egna behov.” så presenterar hi sina riktlinjer och tekniska specifikationer som bygger på wai:s dokument. hi presenterar sina rekommendationer på ett sätt som gör det lätt att hitta det man vill ha vägledning om.
http://www.hi.se/tillganglig/webbsidor/default.shtm
mer om hjälpmedelsinstitutet: http://www.hi.se
the adaptive technology resource centre
information commons, university of toronto
atrc:s arbetar för att göra kunskap tillgänglig för individens personliga mål. syftet är att tillhandahålla information, support och träning, vilket ska tillåta individuell tillgång till information, då det gäller att använda tekniska hjälpmedel. dokumentet web-savvy: inclusive web design består av en kort sammanfattning av wai-dokumenten. det som skiljer, är framför allt att web-savvy även presenterar framtida önskvärda tekniska lösningar. exempelvis förklaras först hur listor borde användas idag, hur de inte borde användas och hur man i framtiden kan förvänta sig att skärmläsare läser av en sida.
http://www.utoronto.ca/atrc/service.html
http://www.websavvy-access.org
cid (centrum för användarorgenterad it-design) etablerades 1995. det är ett samarbete mellan nutek, kth (kungliga tekniska högskolan) och 21 industri och användarorganisationer.
cid bygger på nästan 20 års forskningsverksamhet, inom människa-datorinteraktion och användbarhet, på nada, kth, främst inom cids moderlaboratorium, iplab (interaktions- och presentationslaboratoriet).
där fokuseras forskningen på nya områden och tillämpningar, inom informationsteknologi för alla användargrupper. användarorientering och användbarhet är den centrala aspekten i alla projekt och i den mångvetenskapliga forskningsmiljön samarbetar dataloger, pedagoger, beteendevetare, konstnärer och designers, för att ta tillvara olika mediers kreativa möjligheter.
cids intressenter är idag datadoktorn, ericsson, hjälpmedelsinstitutet, icon medilab ab, lentus ab, lernia, lo, nokia svenska ab, nomos management ab, riksskatteverket, saab, sih läromedel datapedagogen, sklolverket, sverige direkt, tco utveckling, telia, teracom, tietoenator ab, time care ab, utbildningsradion och vattenfall.
språka loss arbetar också tillsammans med cid, i ett projekt kring verktyet conzilla, för att strukturera upp och presentera språkets tillgänglighet på ett nytt sätt.
mer om cid: http://cid.nada.kth.se/sv/default.lasso
cid:s olika publikationer: http://cid.nada.kth.se/sv/publikationer/
cid:s rapport nr 29: riktlinjer för utformning av webbplatser, av johanna ullman, michael ortman, sören lenman och olle torgny, ger en praktisk vägledning angående vad man bör tänka på när man utformar en webbplats, samtidigt som svårigheter och motsägelser med de olika riktlinjerna diskuteras. riktlinjerna är generella, alltså inte för någon speciell målgrupp. de är uppdelade efter innehåll, användargränssnitt och grafisk formgivning. en aspekt, som är viktig då man ska göra webbplatser för alla saknas dock, nämligen att sidorna ska vara flexibla och hålla för exempelvis ändrad storleksgrad.
http://cid.nada.kth.se/en/pdf/cid_29.pdf
cid:s rapport nr 102, användbarhet på www, av anna lantz, michael ortman, birger boive och jenny johansson, ger en översikt inom webbplatsdesign. områden som traditionellt gränssnittsdesign, vad användare ogillar och gillar på webben, samt vanliga webbdesignmisstag.
http://cid.nada.kth.se/en/pdf/cid_102.pdf
enhetliga guidlines för webbsidors tillgänglighet.
trace arbetar i enlighet med wai, för att utveckla riktlinjer. arbetet har varit inriktat på blinda personer som brukar skärmläsare, för att använda internet. gruppen blinda valdes därför att man ansåg att hörselskadade och fysiskt handikappade bara hade marginella svårigheter att använda internet. de problem kognitivt handikappade har, ansåg man gick att lösa med en tydlig layout. men eftersom många med läs- och skrivsvårigheter använder skärmläsare, är det relevant att ta med dessa riktlinjer här.
http://trace.wisc.edu/docs/html-guidelines/version7.htm
bobby är en tjänst från cast, till hjälp för webbsidesredaktörer, för att identifiera och udvika viktiga hinder i tillgängligheten för personer med funktionshinder. mer information finns på engelska: about bobby .
http://www.cast.org/bobby/
i mötet med personer med skiftande kroppsliga förmågor, kan tillgängliga datorer och mjukvauprogram, göra det möjligt för fler att framgångsrikt använda teknologin i sitt arbete, i sin utbildning och på sin fritid, menar microsoft. de refererar på sin sida till wai-dokumenten. de också samanställt en checklista, för att hjälpa utvecklare att göra webbplatserna mer tillgängliga.
http://www.microsoft.com/enable/dev/web/guidelines.htm
accessibility center – web accessibility
Även ibm hänvisar till wai-dokumenten www.w3.org/wai och ger utvecklarna en checlista som kan användas vid utvecklingen av tillgängliga webbplatser.
http://www.austin.ibm.com/sns/accessweb.html
portalen funka.nu är en mötesplats, för funktionshindrade och andra som är intresserade av frågor som rör funktionshinder.
sajten innehåller ett redaktionellt innehåll, som riktas till funktionshindrade och till de som vill ha information, serverat på ett lättillgängligt och användbart sätt. Ämnen är it & data, samhälle, resor, sport och andra områden, som ingår i den funktionshindrades liv, tex hjälpmedel, personlig assistans och färdtjänst. på sikt kommer även designade tjänster att adderas, sådant som gör livet enklare att leva för vem som helst.
www.funka.nu drivs av h@ndikapp.se som är handikapprörelsens it-förening, med 41 handikapporganisationer som medlemsförbund. föreningen har som uppgift att öka it-användandet i handikapprörelsen och hos personer med funktionshinder.
ett personligt gränssnitt
funka.nu är under utveckling och har som mål att ligga i spetsen för hur information ska presenteras så att man kan ta till sig informationen oavsett funktionshinder. stor vikt läggs vid att strukturera innehållet konsekvent, så att det blir lättöverskådligt och med några enkla inställningar i toppen på skärmen, kan man ställa in så att innehållet visas på ett individanpassat sätt. där kan man själv bestämma typsnitt, radlängd, textstorlek osv.
http://www.funka.nu
läsvänliga webbsidor – för alla
denna webbplats utgör ett examensarbete på kursen ”elektronisk publicering i teori och praktik” på bibliotekshögskolan i borås, våren 2000.
webbplatsen, som ligger under talboks- och punktskriftsbibliotekets (tpb:s) domän, är ett grupparbete, där var och en är ansvarig för innehållet på ”sina” sidor.
hur skapar man en lättläst och användarvänlig webbplats? vilka stilar är lättast att läsa? hur gör man med bilder? hur lotsar man läsaren genom sidorna?
här finns webb-verktyg, som du behöver för att skapa läsvänliga webbsidor – tillgänglig för alla människor, även för synskadade och andra med läshandikapp.
http://www.tpb.se/tillgangligt/spraket/skriva.htm
centrum för lättläst – ll-stiftelsen vänder sig till flera grupper, bl a personer med utvecklingsstörning, autism eller afasi, människor med dyslexi (läs- och skrivsvårigheter), barndomsdöva personer, åldringar, invandrare och skolbarn.de fungerar som ett resurs- och kompetenscenter. till dem kan man vända sig för att skaffa lättläst material eller för att få hjälp med olika frågor som rör lättläst.
http://www.llstiftelsen.se
thoren, clas. nordic guidelines for computer accessibility revised version draft 2. nordic co-operation on disability. 3.3.1998.
nomos management ab arbetar med integration av ergonomisk kunskap i hela utvecklingsprocessen, för att säkerställa att it-produkter – mjukvara, webbplatser och multimediaprodukter – uppfyller högt ställda krav på användbarhet. de har ett användarlabb och ett antal datorstyrda metoder och verktyg för att utvärdera och testa en produkts användarbarhet.
nomos har erfarenhet från tester av tex altavistas svenska söktjänst, nordbanken, ams internettjänster, samt vikariebanken och eriksson. de har också testat cd-rom produkten ”stava rätt”, som är ett hjälpmedel för personer med läs- och skrivsvårigheter.
hösten år 2000 låg nomos utvärdering av de två webbplatserna http://www.fmls.nu och http://www.klartext.org färdig. den inleddes med en inventering av befintliga riktlinjer för webbframställning. litteratursökningen utfördes på webben, kungliga bibliotekets databas, biblioteksdatabasen libris, samt i nomos eget bibliotek, vilket innehåller mellan 2300 till 2500 titlar inom området ergonomi och användbarhet. den inventeringen bildar stommen i ovanstående sammanställning.
nedan följer en förkortad version av utvärderingen av de två webbplatserna, de riktlinjer utvärderingen resulterade i, samt en diskussion kring resultatet i ljuset av språka loss.
nomos utvärdering av de två webbplatserna
protokoll från utvärdering av klartext.org
protokoll från utvärdering av fmls.nu
nomos riktlinjer för utformning av bättre webbplatser
diskussion kring utvärdering och riktlinjer i ljuset av språka loss – av torbjörn lundgren.
Åter till språka loss välkomstsida
senast uppdaterad nov 2015