språka loss får ofta frågan vilket typsnitt som är bäst vid läsning av vanlig text och på webben. det förefaller som en enkel fråga att ge ett rakt svar på, men den är inte helt lätt eftersom det handlar inte bara handlar om bokstävernas utseende utan också om läsarens vana, om tycke och smak. professor lars melin, som ingår i redaktionen för språka loss, konstaterar till exempel i artikeln lättläst och layout:
”visst låter det logiskt att typsnitt med seriffer, d v s små klackar, bildar mer sammanhållna och därmed mer lättlästa ordbilder? det verkar också förnuftigt att en ingress skulle öka läsarens förförståelse och därmed avlasta hans läsmöda, och självklart måste väl mellanrubriker bidra till att texten blir mer välstrukturerad och läsbar? men om man testar olika textvarianter som bara skiljer sig i fråga om en enda av dessa faktorer blir effekten knappt mätbar. och är den mätbar så är den i alla fall inte statistiskt signifikant.”.
författaren Åke hallberg berättar i artikeln läsbarhet ur grafisk synvinkel om studier han gjort tillsammans med professor david h. ingvar :
”vad kom vi då fram till efter denna undersökning? jo, först och främst att den stil som är mest lättläst är den stil som du är mest van att läsa (jfr egen handstil kontra andras). de vanligaste stilarna som används i böcker och dagstidningar är endast ett tiotal och av s k antikvasnitt, dvs de har skillnad mellan grund- och hårstreck och har alla seriffer (små tvärstreck på vissa staplar). i vår teckensnittsanalys framkom att det inte finns något absolut ”bästa teckensnitt” utan att det är flera samverkande faktorer som styr — bl a även teckengrad och tryckkvalitet.”
lars melin tillägger i nämnda artikel att en tumregel i läsbarhetsforskning är att det som är svårt för en är svårt för alla, men på olika nivåer. en vuxen rutinerad läsare kanske inte ens märker att en text är jobbigare att ta sig igenom än en annan text; men det märks på ökad lästid. de krångligheter en van läsare inte märker, kanske kan vara den extrabelastning som gör texten ogenomtränglig för en svag läsare. kanske gäller det också textens grafiska form. men som melin tillägger: det vet vi inte. det saknas helt enkelt studier på ”normalläsare” i relation till dem som av olika anledningar har svårigheter att läsa.
om man går in på en sökmotor och letar på ”typsnitt” eller ”teckensnitt” får man många träffar. där kan man ladda hem olika teckensnitt och där påstås det olika saker med mer eller mindre bestämdhet. vi har från språka loss sida letat upp några länkar som visar vad praktiskt verksamma webbredaktörer anser. här finns också en lite djupare studie av typsnitt.
internetworld
i designskolan del 2 går tidningen internetworld igenom typografi för webben. ”alla säger att man ska använda typsnittet verdana på sin hemsida – men varför? och finns det inga andra alternativ?” http://internetworld.idg.se/webbskolan/typografi/
skolverket – skoldatanätet
”de vanligaste typsnitten på webben är verdana, geneva, arial, georgia och times.” säger man på skoldatanätet. ”en tumregel är att man ska använda linjärer (verdana, geneva, arial) för löpande text (brödtext) och antikva (times, georgia) för rubriker. betona webbtext på rätt sätt. vill man betona någon del av texten ska man använda fetstil. kursiva texter är mycket svårlästa på skärmen. http://www.skolverket.se/skolnet/abc/planera/form/typsnitt.html
en c-uppsats från södertörns högskola
en lite djupare studie av typsnitt har jimmy dovholt och joakim källström gjort i c-uppsatsen: ”skärmläsning – en studie av två teckensnitts läslighet baserad på kameramätningar av ögats rörelser under läsprocessen”: http://www.dovholt.com/pdf/skarmlasning.pdf de kommer fram till att georgia, med sina seriffer är lättare att läsa än verdana. de kommer också fram till att tolv punkters teckengrad är bättre än tio eller åtta punkter. men georgia är å andra sidan inte standard på webben idag.
språka loss har bett professor lars melin om en kommenterande presentation av dovolt&källströms studie. antikva passar bra på nätet
Även helena englund har på sin webbplats, ”språkkvalitet”, sammanfattat innehållet i den 50-sidiga uppsatsen: http://www.sprakkvalitet.nu/georgia.shtml