utvärderingen har gjorts av marie andersson, thomas berns och anna schömer på företaget nomos, ett av europas ledande konsultföretag inom användbarhet, med medel från hi:s forskningsprogram it i praktiken. det som presenteras här är en förkortad version av slutrapporten från 2000-10-03. den fullständiga rapporten finns på hjälpmedelsinstitutet.
innehåll:
fas 1. definition av målgrupperna
fas 2. litteratursammanfattning
fas 3. resultat från intervjuerna
gruppen personer med lindrigt förståndshandikapp
topplista för lätt förståndshandikappade
gruppen personer med läs och skrivsvårigheter
topplistan för personer med läs och skrivsvårigheter
fas 4. expertgranskning
fas 5. användbarhetstest av två webbplatser
medverkande utvärdering av www.klartext.org
användbarhetstest i labb av www.fmls.nu
sammanfattning
gemensamma resultat mellan grupperna
speciella resultat – gruppen förståndshandikappade
speciella resultat – gruppen personer med läs- och skrivsvårigheter
fas 6. riktlinjer för utformning av bättre vebbplatser
bilagor: protokoll från expertgranskningar
protokoll för expertgranskning av www.klartext.org (bilaga 6a)
protokoll för expertgranskning av www.fmls.nu (bilaga 6b)
fas 1. definition av målgrupperna.
i samråd med refferensgruppen valdes två målgrupper för projektet; personer med läs- och skrivsvårigheter, samt personer med lindrigt till måttligt förståndshandikapp. who definierar dyslexi som:
”en oväntat låg läsförmåga hos barn och vuxna som annars har den begåvning, motivation och skolhistoria som normalt räcker för att uppnå precis och flytande läsning.”
i rapporten används kerstin göranssons definition från 1982 för begåvningshandikapp. personer med lindrigt förståndshandikapp kan läsa enklare texter, men inte romaner. de arbetar på exempelvis dagcenter. måttligt förståndshandikappade kan inte själva läsa enklare texter.
fas 2. litteratursammanfattning
i den första fasen i projektet gicks litteraturen på området igenom. litteratursökningen utfördes på webben, kungliga bibliotekets databas, biblioteksdatabasen libris, samt i nomos eget bibliotek, vilket innehåller mellan 2300 till 2500 titlar inom området ergonomi och användbarhet. den inventeringen bildar stommen i sammanställningen tillgängliga webbplatser – hur ska man göra?
fokus i litteraturundersökningen låg på befintliga riktlinjer och iso standarder, för hur webbplatser kan anpassas för personer med funktionsnedsättning. Ännu finns det få artiklar och litteratur, kring riktlinjer för personer med funktionsnedsättning på internet. många av de som finns baseras på w3c:s s.k. wai-dokument.
sammanfattningsvis riktade sig de flesta riktlinjer till en väldigt vid målgrupp, dvs alla användare som inte hade perfekta förutsättningar, detta gjorde att riktlinjerna var mycket generellt utformade för att täcka in alla typer av problem, som kan uppstå. detta gör att olika gruppers enskilda behov inte kan tas till vara och prioriteras. riktlinjer som är skrivna på detta sätt är svåra att använda för utvecklare som riktar sig till personer med specifik funktionsnedsättning.
fas 3. resultat från intervjuerna
i projektets tredje del genomfördes intervjuer med personer ur de bägge målgrupperna. syftet med intervjuerna var att ge en bättre bild av vilka webbplatser som var viktiga för personer ur målgrupperna. med intervjuerna som beslutsunderlag och i samråd med referensgruppen, valdes en webbplats för varje målgrupp ut, för expertgranskning och användbarhetstester.
sammanfattning
i intervjuerna visade det sig att det fanns många liknande problem mellan grupperna. exempelvis var ett av de största problemen att hitta webbplatserna. vikten av konsekvent utformade webbplatser var ett annat.
resultatet, från frågan kring de viktigaste webbplatserna, var ganska ”spretigt”, men bägge grupperna var intresserade av webbplatser som riktade sig direkt till dem.
gruppen personer med lindrigt förståndshandikapp
de lindrigt till måttligt förståndshandikappade intervjuades på det dagcenter i småland de arbetade på. Även de fick svara på frågor om vilka webbplatser de tyckte var bra och om de tyckte något var speciellt svårt på webben.
fem personer intervjuades. fyra var lätt förståndshandikappade och de var måttligt förståndshandikappad. alla arbetade på bergendalska gården i växjö. Åldern varierade mellan 26 och 48 är, med en median på 40 år. två kvinnor och en man intervjuades. fyra personer intervjuades enskilt, en person intervjuades tillsammans med en personal på dagcentret.
alla hade haft tillgång till datorer under 3 år på arbetet. internat hade de också haft tillgäng till under några år. under våren hade de använt klartext på arbetstid, men eftersom projektet inte var igång längre, och sidorna inte alltid uppdaterade, hade de inte använt klartext på några veckor. en person använde internet veckovis, övriga använde det då och då.
vad tycker du fungerar bäst med internet?
· intervjupersonerna var mycket positiva till vad de sett på internet.
· lättillgängligheten var bra, möjligheten att se sidor runt hela världen upplevdes som spännande.
· sidor med mycket bilder var bra, eftersom de fångade uppmärksamheten. de som kunde läsa själva läste med större uppmärksamhet när de tittat på bilden.
· enkelt och nästan övertydligt språk gjorde att de flesta förstod innehållet i artiklarna.
· internet var också ett populärt och enkelt sätt att ta kontakt med nya och gamla vänner, samt kändisar.
vad tycker du är svårast när du är ute på internet?
· att hitta fram till en webbplats var svårt. det var mycket svårt att förstå hur adresserna var uppbyggda etc. när de väl kommit till webbplatsen var det enklare.
· svårt att skrolla, när sidan tog slut uppfattades det inte som om det fanns något mer på sidan. detta kunde de dock lära in.
· det var svårt att klicka och dra samtidigt på en rullningslist, för personer med spasmiska ryckningar och begränsad finmotorik.
· en pil som visar att artikeln fortsätter på nästa sida var ännu svårare att förstå än rullningslisten.
· knapparna måste vara tydligt klickbara, exempelvis genom att de ser ut som verkliga knappar, tex. genom att de var upphöjda.
· ljud gör sidorna mer intressanta, även för dem som läser själva. många är vana med att någon sitter med dem. kan de höra texten uppläst samtidigt som de läser själva skulle det bli roligare.
· ingen av intervjupersonerna kunde något annat språk än svenska, vilket gjorde att de inte förstod några utländska webbplatser överhuvudtaget.
· icke-kostnadsmedvetna – ofta sprang de ifrån datorerna utan att tänka på att de måste koppla ned förbindelsen för att spara pengar.
· det var problem med att läsa kritiskt, att inte acceptera texterna som sanna utan källkritik.
· ett annat problem var att de lätt kunde bli lurade att lämna ut sitt riktiga namn, bostadsadress och telefonnummer.
ett förslag, för att få förståndshandikappade att förstå att det finns mer information vore att de fanns en speciell symbol, som alltid betydde att de kunde gå vidare för att hitta mer information. om webbplatsen är en internettidning skulle de även kunna länka sig vidare till nästa artikel när de kommit till slutet av den de läst. på så sätt skulle de komma åt alla artiklar utan att själva behöva välja ut artiklar som de ville läsa.
topplista för lätt förståndshandikapp.
det var väldigt stor variation mellan hur många olika webbplatser intervjupersonerna hade varit i kontakt med. det som avgjorde om en webbplats skulle bli besökt var om innehållet verkligen intresserade dem. på arbetet hade de haft tillgång till datorer under 3 år och några hade haft tillgång till det längre hemma.
ofta användes webbplatser till att ladda hem bilder, som skulle användas i arbeten. några skrev istället ut dem.
klartext – alla använde klartext, några läste nyheterna, medan andra läste reportage om musiker. listan nedan är indelad i ämnesområden:
nyheter
· klartexts nyheter som var direkt skrivna för målgruppen. några tyckte dock att det var lite för övertydligt.
nöjen
· webbplatser om filmer, såsom arkiv x egen webbplats. (när det var på engelska var de tvungna att ha någon med sig).
· musikers egna webbplatser, såsom ”thorleifs’ och michael jackson.
· kungligheters egna webbplatser.
spänning
· webbplats med efterlysta brottslingar, bilden på ansiktet var intressant.
tävling
· möjlighet att vinna en godispåse om man svarade rätt på vissa frägor. (en tävling som funnits på klartext?)
sportdelen av klartext.
hemsida om den egna byn – den var dock inte uppe när de försökte, men intervjupersonen ville läsa om personerna som bodde i byn osv.
gruppen personer med läs- och skrivsvårigheter
9 personer med läs- och skrivsvårigheter intervjuades per telefon om vilka webbplatser de föredrog, samt vilka problem de tyckte de hade med internet, som var relaterade till läs- och skrivsvårigheterna. alla nio hade fått diagnosen dyslexi, men av olika institutioner. Åldern varierade mellan 22-53 år, med medianen 34 år.
intervjupersonerna hade använt sig av datorer, mellan fem och tjugotvå år, de flesta hade använt datorer omkring tio år. de använde datorer i genomsnitt mellan en och tolv timmar per dag. internet vanan varierade kraftigt, alltifrån ”alldeles nyligen”, till sju år. fem personer använde internet dagligen, en veckovis och tre någon gång.
vad tycker du fungerar bäst med internet?
den största fördelen de intervjuade upplevde med internet, var att de hade möjlighet att ta del av informationen i egen takt och på det sätt som passar dem bäst, vare sig om det var via skärmläsare, eller något speciellt typsnitt. följande kommentarer kommer från personer som intervjuades, om vilka fördelar som fanns med internet.
· att kunna sitta hemma och läsa i lugn och ro.
· att få informationen uppläst utan att det krånglar.
· istället för att gå till biblioteket, som kan vara svårtillgängliga för personer med läs- och skrivsvårigheter är internet bättre.
· det är snabbare att använda internet, eftersom man inte behöver leta i böcker för att få fram informationen.
· det kan vara lättare att hitta ”ovanligt” material, utan att exempelvis behöva beställa böcker från andra bibliotek.
· det finns mycket bilder som är enklare att använda ,för att skapa överblick över innehållet och för att snabbt kunna länka sig vidare.
· det går att plocka ner och förstora upp texten, eller byta till ett invant typsnitt, som underlättar läsningen.
· mycket av informationen är gratis och tillgänglig. nu behöver man exempelvis inte betala för kartor.
· positivt med standarder, eftersom det blir lättare att känna igen sig.
vad tycker du är svårast och vad har du mest problem med, när du är ute på internet?
· stava rätt till ord som sedan ska sökas på.
· röriga webbsidor. om det generellt sett är svårt att läsa texten och överblicka webbsidor upplevdes röriga webbsidor, ännu svårare att överblicka. störande moment kunde vara tex rörig bakgrund, reklam, bilder och texter som rörde sig.
· att stava rätt i viktiga e-postmeddelanden.
· att sålla i texter. talsynteser är bra hjälpmedel, men ger inte användaren möjlighet att skumläsa och snabbt sålla i informationen.
· att komma ihåg sökvägar och adresser.
· det vore bra om det fanns bättre personliga adressböcker.
· att göra inlägg i (politiska) debatter, som tas seriöst trots stavfel. ordbehandlare har ofta rättstavningskontroll. i de flesta internetsammanhang saknas stavningskontroll.
· det var svårt att ”konversera” med andra människor, genom att skriva.
· läsa främmande ord utan talsyntes.
· söksidorna borde tydligt och med ord beskriva hur man kan söka, för att hitta information.
· det borde vara möjligt att välja mellan uppläst, eller textbaserad information för att underlätta.
· att komma ihåg vad man ska göra, som att förstå skillnaden mellan inkorg och utkorg, i e- postprogrammet.
· det var viktigt att få ta mer tid på sig, att lära sig behärska internet än andra.
· talsyntesen fungerar inte tillsammans med alla vanliga insticksprogram.
topplista för personer med läs- och skrivsvårigheter.
liksom gruppen lätt förståndshandikapp var det främst intresse som avgjorde vilka webbplatser som besöktes. listan är indelad i ämnesområden:
handikaprelaterat
· nätverksbaserat resurscentrum läs- & skriv i bollnäs: http://www.rels.bollnas.se
· synskadades riksförbund: http://www.srfmedmedia.com.lsrfl
· handikappförbundens samarbetsorgan: http://hso.se
· handikappombudsmannen: http://www.handikappombudsmannen.se
nyheter
· aftonbladet (2 pers): http://www.aftonbladet.se
· dagens eko http://www.sr.se.lekot
· gula sidorna: http://www.gulasidorna.se
sökmotorer
· evreka: http://www.evreka.com
· altavista: http://www.altavista.digital.com
offentlig information
· riksdagens hemsida http://www.riksdagen.se
e-post
· hotmail: http://www.hotmail.com
resor
· sj: http://www.sj.se
· citynavigator: http://www.citynavigator.se
datorer
· scribona http://www.scribona.se/
banker
· handelsbanken: http://www.handelsbanken.se
· fspa internetbank: http://www.foreningssparbanken.se/
nöjen
· dark horizon: http://darkhorizons.com/
· svensk filmindustri http://www.sf.se
tv-program
http://www.ettnet.se/^^daniel
efter att ha sammanfattat alla riktlinjer som beskrivs i litteratursammanfattningen, samt genomfört intervjuer med målgruppen, granskades två webbplatser mot dessa. webbplatserna som granskades var:
· fmls webbplats, för personer med läs- & skrivsvårigheter http://www.fmls.nu/
· klartext webbplats för personer med lätt till måttligt begåvningshandikapp http://www.klartext.org/
de granskade webbplatserna testades också med hjälp av bobby. bobby är ett verktyg som kan användas för att analysera webbplatsers tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.
ett mycket övergripande resultat var att fmls webbplats levde upp till kraven som de olika riktlinjerna ställde, medan klartext inte gjorde det på vissa punkter. de punkter som klartext inte motsvarade kraven, var bl.a. konsekvens. samma ikon ledde inte alltid till samma sida, s.k. ”tooitips” saknades på bilder och länkar och radavståndet var inte tillräckligt stort för att göra texterna luftiga och lättlästa.
denna granskning gjorde att vi för varje webbplats visste vilka svagheter och styrkor den hade, enligt de befintliga riktlinjerna som fanns. kvar var nu att testa webbplatserna med användare ur de båda målgrupperna, för att se om de befintliga riktlinjerna stämde med resultatet, samt vilka riktlinjer som kan bedömas vara viktigare än andra.
fas 5. användbarhetstest av två webbplatser
de två webbplatser som valts ut testades med användare ur respektive målgrupp. för testerna valdes två olika metoder, för att passa målgruppen så väl som möjligt. fördelen med att testa i labbmiljö är att denna är avskild och mindre störande för testpersonerna och det är lättare att koncentrera sig på uppgiften när personen som övervakar testerna befinner sig bakom en envägsspegel. denna metod bedömdes dock inte passa gruppen lindrigt förståndshandikappade, då dessa kan vara känsliga för nya miljöer och att detta då kunde påverka testerna för mycket. metoden medverkande utvärdering valdes istället för denna grupp.
under testerna användes inga hjälpmedel. testerna gjordes i ”vanlig” pc miljö och windows 95 och 98 samt webbläsarna netscape navigator eller communicator och microsoft explorer . personerna fick själva välja vilken webbläsare de ville använda. visste de vilken version de brukade använda gjordes testerna med denna om så önskades.
resultatet från testerna, tillsammans med övriga delar i projektet, ligger som grund för den sammanställning av riktlinjer som beskrivs i nästa kapitel.
medverkande utvärdering av www.klartext.org
för gruppen personer med lindrigt förståndshandikapp, bedömdes den bästa testmetoden vara s.k. medverkande utvärdering. det betyder att testet sker i en för användaren bekant miljö, där personen som genomför testet sitter bredvid testpersonen när denna gör uppgifter med webbplatsen som testas. den medverkande utvärderingen skedde på särvuxskola i stockholmstrakten. sex testpersoner utvärderade klartexts webbplats. alla utvärderingar gick till på samma sätt.
först intervjuades testpersonerna om deras förväntningar på webbplatsen. därefter fick de lösa arbetsuppgifter medan de berättade vad de tyckte om webbplatsen. slutligen intervjuades testpersonerna om vad de tyckte om webbplatsen, vad som var speciellt svårt och speciellt enkelt. testpersonerna fick också visa en webbplats de tyckte var bra. alla utvärderingar utom en videofilmades. den som inte videofilmades gjorde det eftersom testpersonen avböjde.
några av de viktigaste resultaten från detta test var följande, det är ingen inbördes prioritering av hur viktiga punkterna är:
· konsekvens – det är väldigt viktigt att utförandet är konsekvent.
· stilen bör vara stor för att användarna lätt ska kunna läsa det som står på skärmen och inte ”tappa bort sig” i texten.
· innehållet bör vara intresseväckande för att man ska läsa överhuvudtaget.
· texterna bör vara enkla, med korta meningar, konkret skrivet och ett enkelt språk.
· tydlig klickbarhet – det bör var mycket tydligt var man kan trycka.
· stor träffyta – eftersom många har problem med koordinationen är det viktigt att det är lätt att träffa den klickbara ytan.
användbarhetstest i labb av www.fmls.nu
för gruppen personer med läs- och skrivsvårigheter testades webbplatsen www.fmls.nu i nornos användbarhetslabb. labbtesterna följde en gemensam struktur. först intervjuades testpersonerna om vad de förväntade sig av webbplatsen och om deras erfarenhet av datorer och internet. därefter fick de lösa arbetsuppgifter med webbplatsen i nornos användbarhetslabb. tiden för att lösa uppgifterna loggades och testsessionerna videofilmades. till slut intervjuades testpersonerna om vad de tyckte om webbplatsen, vad som var speciellt svårt och vad som var speciellt enkelt. sammanlagt testades webbplatsen av 8 personer.
några av de viktigaste resultaten från detta test var följande, det är ingen inbördes prioritering av hur viktiga punkterna är:
· det skall vara luft i texterna, så att de är uppdelade i mindre stycken, eftersom man lätt tappar bort sig och behöver börja om.
· all information skall kunna bli uppläst.
· ordlistestöd på alla webbplatser, med en funktion där man kan slå upp ord och deras betydelse. detta gäller både utländska ord (personer med läs- och skrivsvårigheter har ofta ännu svårare med ett andra språk) och förkortningar.
· textstorleken skall vara lite större än normalt på webben.
· använd så lite engelska som möjligt – många personer med läs- och skrivsvårigheter har svårt med främmande språk – även om det är ett andra språk.
· raderna är ofta för långa – det är mycket enklare att läsa i spalter.
· kontrasten i texten är mycket viktig för att göra texten läsbar.
· bra när bakgrunden är enkel och lugn och helst vit.
· det är bra när texten är uppdelad i korta stycken med mellanrum och korta rader.
· många symboler och bilder gör en sida lätt att navigera på – så att man behöver läsa så lite som möjligt.
· enklare sätt att söka, t ex sökmotor med rättstavningsfunktion, skulle vara mycket bra.
· blinkande saker och saker som rör sig är irriterande. man tappar koncentrationen.
· man borde ha en knapp för lättlästare text, precis som man har en knapp för att byta språk till engelska.
· vill ha en ”tillbaka till startsidan”- knapp längst ner på varje sida, så att man slipper skrolla tillbaka och läsa en massa text för att hitta rätt länk.
· bättre med tydliga och stora knappar, än länkar (understrukna ord). knappar är lätta att se och att träffa rätt på, när man trycker .
· det är viktigt med liten textmassa, eller väl uppdelad text.
· ofta är det bra med bilder som lättar upp textmassan och som kan ge ytterligare hjälp och förklaring så att man kanske inte behöver läsa så mycket text. bilder i text gör också textmassan smalare.
· det är ofta bra med många rubriker, som man kan skumma över och sen klicka på det man är intresserad av.
gemensamma resultat mellan grupperna
undersökningen visade att de bägge målgruppernas behov stämde väl överens med varandra. nedan visas en lista på områden riktlinjerna omfattar bägge grupperna.
konsekvens
· namn på länkar och rubriker bör vara konsekventa, samma länknamn ska leda till samma sida.
· informationsstrukturen ska vara utformad på ett konsekvent sätt.
· utformning av länkar. länkar utformade på ett visst sätt ska leda till samma ställe.
· terminologi -termer ska användas på ett konsekvent sätt.
läsbarhet
· det är avgörande att textstorleken är tillräckligt stor och tydlig, typsnittet bör ligga mellan 12-14 punkter
· det är viktigt att radavståndet är luftigt för att texten lätt ska kunna följas.
· tydlig kontrast mellan bakgrund och text är mycket viktigt för att användarna ska kunna läsa texten.
· utformningen ska vara ”luftig”.
· det är viktigt att textbredden inte är för stor, ca 2/3 av skärmen är maxbredd.
utformning
· knapparna ska vara tydligt avgränsade.
· ikoner och bilder ska ha ett logiskt samband med texten.
· länkarna ska inte vara invävda i brödtexten, utan brödtexten och länkarna ska vara separerade.
· information ska avgränsas på ett tydligt sätt.
språk
· använd ett enkelt och konkret språk.
· undvik förkortningar.
· använd modersmålet.
· skriv kort och i huvudsatser
motivation
· informationen måste väcka intresse -fort!
· skriv det viktiga först!
särskilda resultat – gruppen förståndshandikappade
vissa krav skiljde sig dock mellan grupperna. vissa krav var speciellt viktiga för gruppen förståndshandikappade.
· konsekvens mellan webbläsaren och sidorna.
· undvik siffror, tal.
· undvik datum, tidsangivelser, årtal.
· skriv aktivt.
· tydligt vad som är klickbart.
särskilda resultat – gruppen personer med läs- och skrivsvårigheter
· undvik blinkningar.
· möjlighet att få information uppläst.
· lätt att skriva ut information på papper.
· undvik långa koder och lösenord.
· rättstavningskontroll.
· se till att det finns ordlistor.
fas 6. riktlinjer för utformning av bättre webbplatser, för personer med funktionsnedsättning.
bilagor: protokoll från expertgranskningar
protokoll från expertgranskning av www.klartext.org (bilaga 6a)
protokoll från expertgranskning av www.fmls.nu (bilaga 6b)
Åter till: tillgängliga webbplatser – hur ska man göra?